Snart stänger bibliotekscontainern, men många har redan hittat dit och bläddrat och småpratat.
Vi befinner oss i bibliotekets containerfilial vid Järntorget i Göteborg. Det är kallt när vi öppnar, men blir snart varmt av luften som strömmar in från festivalstältet. Bildspelet med affischer och stillbilder från svenska filmer slås på, datorerna startas, böcker och tidskrifter rättas till.
Vi har sålt 7 stumfilmsboxar och nästan alla utgallrade böcker. Jag undrar för mig själv om det ser glest ut på hyllan med ref- och utlåningsex, men lägger undan tanken och hoppas att det är jag som är övernitisk. Alla som kommer hit bör ju vara goa festivalsdeltagare och inte illasinnade tjuvar.
Ett tag undrade både Maia och jag om vi var motbjudande personer. När vi sitter inne i containern och ser glada och inbjudande ut, är det få som vågar sig in. Folk stannar utanför och tittar in. Om vi däremot ställer oss utanför vår lilla biblioteksfilial och ser ut som om vi inte riktigt hör till – då går folk in och börjar titta i böcker och tidskrifter. Alltså står vi allt oftare utanför.
Det här gäller inte alla förstås. En eller annan slår sig ned, markerar stolen med sin jacka och går för att köpa kaffe. Sedan sitter de i vårt ombonade minibibliotek och läser tidskrifter och böcker.
En äldre dam, som för övrigt köpte en stumfilmsbox, och en herre hamnar i samspråk där de sitter bredvid varandra i soffan. Mannen berättar den ena skrönan efter den andra. Samtliga med filmanknytning. När damen efter någon timme går säger hon skrattande att sånt bara händer under filmfestivalen. Det värmer. Vårt mysiga filialbibliotek förmedlar glädje likväl som nytta.