Medier och IT i Katrineholms kommuns förskola & grundskola
- ett verktyg i den pedagogiska undervisningen heter rapporten och syftet med den är att utvärdera de mål för medieutvecklingsarbete som uttrycks i Barn- och ungdomsplanen 2007. Dessa var:
- Personalen i samtliga barn- och ungdomsområden har fått möjligheter att genomföra kompetenshöjande aktiviteter med fokus på mediearbete som del i det pedagogiska uppdraget.
- Samtliga ungdomar i årskurs nio har under de senaste tre åren arbetat med mediekunskap med syfte att stimulera dem att blir goda medieproducenter och kritiska mediekonsumenter.
- Barn- och ungdomsförvaltningen har, i samverkan med intressenter inom Katrineholms kommun och skolorna i Flen och Vingåker, skapat ett förbättrat resursstöd för de pedagogiska verksamheterna inom medieområdet.
Goda medieproducenter och kritiska mediekonsumenter
I rapporten konstateras att verksamheten arbetar med perspektivet att barn och ungdomar ska utvecklas både till goda medieproducenter och kritiska mediekonsumenter. Hur mycket och på vilket sätt, ges dock mycket vaga bilder av.
Utvärderingen visar att det uppenbart hänt mycket under de åren utvecklingsarbetet pågått men att det inte skett en jämn utveckling i arbetslagen. Den visar också att arbete med media kan komma in i väldigt många olika sammanhang och att det pedagogiska vardagsarbetet med alla säkerhet tolkas olika när det gäller att arbeta med media. Det förekommer synpunkter allt ifrån ”vi arbetar alltid med att träna elever till kritiska mediekonsumenter” till ”skolan har så många andra områden som också ska hinnas med”
Pedagogernas kompetens
Brister i kompetens inom medie-/IT-området uttrycks av samtliga undersökningsgrupper. I fokusgruppsintervjuerna, både med pedagoger och med elever, pekas på problemet att skillnaderna i kompetens bland lärarkollegor är mycket stor. Detta upplevs som en allmänt försvårande förutsättning för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Den kompetensutveckling som framhålls som viktig behöver fokusera både på bredd och på spets.
Ledningens stöd för medier och IT
Likt allt annat utvecklingsarbete framhålls även i denna rapport rektorernas engagemang och ledning som en avgörande faktor för att media ska komma till användning och utveckla det pedagogiska arbetet. Även här blir behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för dessa skolledare en central fråga.
Teknisk struktur
När det gäller tillgången till media/IT-utrustning är bilden även här lite av ”både och” även om det är tydligt att den tekniska standarden ökat betydligt.
En växande utmaning är behovet av teknikstöd för den lokala administrationen.
Befintliga och framtida möjligheter
I dag talar man ofta om ”digitalt infödda”, det vill säga barn och unga som är födda inom den tidsålder datorn ”alltid” funnits. De har ett naturligt förhållningssätt till tekniken och har därmed i grunden ett annat sätt att hantera den jämfört med oss ”digitala invandrare”, det vill säga vi som är födda något tidigare. I denna lek med begrepp återfinner vi eventuellt några svar på varför skolan ännu inte har nått så långt i att inlemma media och övrig IT, i det pedagogiska arbetet. Vänder vi detta resonemang till något positivt så kan vi nyttja den insikt som både ungdomar och pedagoger förde fram i denna studie, nämligen vikten av att nyttja denna kraft hos de unga! Barn och unga känner sig både bekväma med och upplever det stimulerande att, arbeta med skolarbete med stöd av medier och annan IT-teknik. Möjligheten att göra skolans vardagsarbete mer intressant och för unga mer begriplig och meningsskapande finns i ett klokt nyttjande av den moderna tekniken. Intressant att lyfta fram i detta sammanhang är också att de intervjuade eleverna särskilt poängterade att skolan behöver ge dem mer kunskaper och färdigheter när det gäller kritiskt och analytiskt tänkande.
Möjliga utvecklingsområden att diskutera vidare:
- Kompetensutveckling för samtliga pedagogiska verksamheter, både en bred och grundläggande kompetenshöjning samt stöd för ”spetskompetens”.
- Kompetensutveckling för skolledare, både med fokus på personliga färdigheter och ledning av pedagogiskt arbete med stöd av media.
- Teknisk inventering och planering – Vilket är behovet framöver?
- Inventering av befintliga samarbetsnätverk: Tydliggöra syfte och uppdrag.
- Reda ut användningen av begrepp och funktioner. Detta gäller allt från användningen av begreppet IT, IKT och Media till ”mediepilot”, ”rörligbildare” och IT-förskolan. Här bör även en diskussion om hur pedagogerna tolkar begrepp som ”det vidgade textbegreppet” och ”mediepedagogik” inrymmas.
Text: Per Ericsson