Mot en digital biograf

Film har ända sedan mediets barndom visats på i princip samma sätt med en filmremsa som rullar genom en projektor där en lampa projicerar bilden på en duk. Tekniken har blivit bättre, ljud har tillkommit och förfinats, man har experimenterat med olika fil

Text: Jerker Peterson & Andreas Hoffsten

I en tid när den digitala tekniken tar över mer och mer delar av vår vardag så kommer den även till biografen. För vanliga filmvisningar kan det här innebära stora fördelar. I stället för att ta fram och skeppa runt tunga filmkopior kan man leverera en krypterad hårddisk som både är enklare att framställa och distribuera. Landsortsbiografer som tidigare fick vänta i månader på slitna kopior i sista ledet kan nu få samma repertoar och kvalitet som storstäderna – samtidigt.

Men en övergång till digital biograf gör också att man kan bjuda på mycket mer än bara film, vilket många tror är viktigt för att överleva konkurrensen med internet, tv och dataspel, som upptar allt mer av publikens tid. Bara att ha biografen uppkopplad till internet rymmer oanade möjligheter.

 

En så kallad projektorpanel. Foto: Ramon Reismüller

– Jag tror att vi kommer att få se underhållningshus som till stor del är biograf men också någonting annat. Bara det är digitaliserat och hänger ihop med resten av nätet så finns enorma möjligheter, säger Ramon Reissmüller som är biografhandläggare på Svenska Filminstitutet.

Några som gått i bräschen för digitala visningar är Folkets hus och Parker (se länk nedan) som tidigt införskaffade digitala projektorer och exempelvis gjort succé med direktsänd opera från internationella storscener.

– Vi gjorde vår första grej 2003 med David Bowie live från London, berättar Rickard Gramfors på Folkets hus och Parker. ”Sedan dess har vi haft ett antal sportevenemang, rockkonserter och klassiska konserter. Men det var inte förrän vi fick kontinuitet på utbudet våren 2007 som det verkligen tog fart i och med livesändningarna från Metropolitan operan i New York. Vi har haft enormt mycket besökare; förra säsongen hade vi 43 000 och den här säsongen hade vi sålt 35 000 biljetter redan en vecka innan starten. I år visas det också på 80 dukar, förra säsongen var det 65, säsongen innan 44, och dessförinnan 19, så det har tickat på.”

På Folkets hus och Parker jobbar man också med andra typer av evenemang och Rickard Gramfors nämner såväl dataspel som nya typer av interaktiva upplevelser som kommande attraktioner till den digitala biografen.

– Vi jobbar just nu med ett projekt om interaktivitet på de digitala biograferna där man kopplar ihop sig via bredband och kan köra konferenser, debatter och samtal med regissörer. Målet är att koppla ihop en serie digitala biografer till en interaktiv kedja. Efter premiären av ”Bananas!*” hade vi till exempel en frågestund med regissören Fredrik Gertten från biografen Spegeln i Malmö som sändes ut via satellit till ett tjugotal biografer där publiken kunde sms:a in frågor. Vi har också Dramaten som kör ”Scener ur ett äktenskap” och efter föreställningen är tre biografer med och kan ställa frågor till skådespelarna på scenen. Det är spännande.

En teknisk standard

I början knorrades det på en del håll om huruvida tekniken höll måttet jämfört med den traditionella filmupplevelsen men den diskussionen har i princip avstannat. Tekniken har förfinats i snabb takt och lika viktigt är att branschen 2002 enades om en standard för digital projektion som kallas 2K, berättar Ramon Reissmüller.

 

Så ser de ut: en 2K projektor av märket Barco. Foto: Ramon Reismüller

– De sex stora Hollywoodbolagen bildade DCI - Digital Cinema Initiatives (länk nedan) – för att komma överens om en kravspecifikation som numera är standard. Man brukar lite slarvigt säga att 2K handlar om upplösning men det innefattar också skärpedjup, kontrastomfång och flera andra parametrar. DCI har ställt upp en specifikation som utrustningen ska uppfylla och som tillverkarna sedan har anpassat sig efter.

Säkerheten

Piratkopering nämndes också tidigt som en stötesten i den digitala omvandlingen, det har ju varit ett problem som uppkommit med lättkopierade digitala filer, men enligt Reissmüller är det inte längre ett lika stort debattämne.

– Det har varit tyst om det på sistone och det beror på att ungefär 80 av de 180 sidorna i DCI:s kravspecifikation handlar om säkerheten. Jag har inte hört något om att det har läckt.

Thomas Runfors, informationschef på SF Bio, håller med.

– Det finns så mycket säkerhetsnycklar och koder med de här digitala kopiorna som skickas runt. Det är naturligtvis en viktig fråga och det handlar inte om någon dvd som man kan stoppa in i sin dator och göra en kopia av. Man skickar runt små hårddiskar och därefter mailas en nyckel till biografen som kan öppna hårddisken. Mycket av piratkoperingen handlar snarare om att man filmar av duken i salongen, inte så mycket i Sverige men exempelvis i Asien.

Vem tar kostnaden?

Att det mesta blir bättre med en digital övergång verkar alla eniga om, problemet är vem som ska betala för omvandlingen av biograferna från celluloid till ettor och nollor. Den som tjänar på omvandlingen är filmdistributörerna medan biografägaren inte har någon omedelbar anledning att glädjas över att köra film digitalt. Programutbudet kan visserligen förbättras avsevärt, men grundutrustningen för 2K innebär en investering på i runda slängar 700 000 kronor.

– I USA och i två fall i Europa har man fått fram ett så kallat ”virtual print”-avtal som förenklat innebär att varje gång distributören skeppar en digital kopia så går en liten summa pengar tillbaka till bion för att finansiera utrustningen, säger Ramon Reissmüller.

– Problemet med den modellen är att de stora distributörerna bara är villiga att betala den här avgiften för biokedjor med stor marknad. Det gör att i Sverige har vi alltså 820 biografer och över 400 kommer aldrig att komma i närheten av att få någon ersättning av distributörerna utan kommer att behöva hitta sin finansiering på annat sätt.

 Spegeln i Malmö - digital! 

– Jag tror inte virtual print fee kommer att bli verklighet i Sverige, säger Rickard Gramfors. Vi har bara en stor biografägare och jag har väldigt svårt att se att Disney skulle vilja betala för SF:s utrustning. Och när det gäller landsortsbiograferna kommer virtual print fee aldrig att gå att använda för att finansiera utrustning eftersom de har för få visningar, så den modellen kommer aldrig att bli aktuell för oss på Folkets Hus och Parker.

– Det är inget problem än så länge, säger Reissmüller, men den dagen de stora går över till digitalt fullt ut är det sannolikt att 35mm kopiorna försvinner. Då ser vi en biodöd framför oss om det inte finns ett stödsystem för de mindre biograferna.

SF Bio har i skrivande stund tio salonger som är utrustade med 2K-utrustning och dessutom 3D. Vi frågar Thomas Runfors om alla kommer att vara digitala inom en snar framtid?

– Ja, det beror på vad man menar med snar framtid. Vi brukar ju ha ett slags femårsperspektiv som förekommit ganska länge, men det handlar helt enkelt om finansiering. De som tjänar mest på en konvertering till digitala biografer är ju filmägarna eller filmbolagen, som sparar in väldigt mycket på kopiekostnad och frakt. Det handlar om att hitta en finansiering där vi delar på betalningen för att gå över till digitalt. Det gäller att få med alla på tåget så att det blir vettig ekonomi i det hela – så att man inte sänker biograferna för att man ska installera digitalt. Många biografer har det ju tufft idag även utan tunga teknikinvesteringar.

Scener ur ett äktenskap med Jonas Karlsson och Livia Millhagen sändes via FHP till olika mottagare landet runt. 

Pågår det förhandlingar med filmbolagen?

– Ja det pågår hela tiden diskussioner med distributörerna, men så länge det finns en marknad för analog film är kanske inte distributörerna så angelägna. Men det kommer nog någon slags ”tipping point” där det börjar bli så många digitala projektorer att man inte längre vill tillverka analoga filmer, utan helt satsa på digitalt, och då kommer det naturligtvis att gå ganska fort på slutet, summerar Thomas Runfors.

I skrivande stund finns ett tjugotal 2K-biografer i Sverige men antalet växer sakta men säkert och det finns en speciell morot som kan locka några att ta investeringen.

3D gör comeback

När ”The Final Destination”, den fjärde installationen i skräckserien, hade premiär i USA i augusti höjde många på ögonbrynen när den gick upp som etta på topplistan och spelade in hela 28 miljoner dollar första helgen. Men vad som verkligen fick branschen att haja till var att inte mindre än 70% av dess intäkter kom från 3D-biografer. Money talks, som det heter.

De senaste åren har sett en stor comeback för denna teknik som faktiskt experimenterats med ända sedan filmens barndom. Det första patentet är från sent 1800-tal men guldåldern inträffade på 1950-talet då de första färgfilmerna i 3D dök upp med allt från skräckfilmen ”Vaxkabinettet” (House of Wax) till musikalen ”Kiss me Kate”. Tekniken, där två filmremsor projiceras samtidigt, var dock känslig för störningar och blev det osynk försvann illusionen. Den nya tekniken är förstås mer pålitlig och många filmer är numera också inspelade digitalt. Förutom skräck har det handlat mycket om tecknat - från ”Polarexpressen” till ”Coraline” och ”Upp” - men också konsertfilmer som ”Hannah Montana & Miley Cyrus” och ”U2 3D”. Och 3D verkar rulla på snabbt, trots att det förutom 2K-standard krävs extra utrustning för ungefär 150.000 kronor.

En scen ur filmen Coraline som gick i 3D. 

– 3D-utvecklingen har tagit fart och den gör att vissa biografägare investerar i den här utrustningen utan stöd eller virtual prints, säger Ramon Reissmüller. De räknar med att utrustningen betalar sig på ett visst antal år,eftersom 3D-visningarna drar mycket publik och man kan ta ut ett högre biljettpris, vilket inte är fallet med vanliga 2K-visningar.

Det har redan kommit många stora och spektakulära 3D-filmer men det är ändå en kommande film vid horisonten som kan bli avgörande för en omvandling till digitala biografer just idag. 12 år efter ”Titanic” är James Cameron tillbaka med en ny spelfilm. Det spektakulära science fiction-eposet ”Avatar”, inspelad i HD med 3D-kameror utvecklade av Cameron själv, som väntas bli en banbrytande publiksuccé.

– Den har säkert väldigt stor påverkan, säger Linnea Wiklund på 20th Century Fox som distribuerar filmen. ”Hade det inte varit just den hade det nog blivit någon annan, men den är såpass stor och banbrytande.”

– Den driver helt klart utvecklingen för nya biografer som vill skriva på, säger Rickard Gramfors. – Jag har väl talat med, eller hört talas om, någonstans mellan sju och tio biografer som är på väg att skaffa sig utrustningen, med filmen i sikte. Sedan är det väl många som räknar med att även kunna köra andra typer av digitalt innehåll.

Några kommunala exempel

Johan Karlsson, chef för Cnema, Norrköpings kommuns filmenhet där man satsar friskt på kulturen och där förstås också filmen ingår. Skolbio har en lång tradition i kommunen på Bio Harlekin sen 1969. Nu bygger man nytt med Norrköpings Visualiseringscenter i projekt där förutom kommunen även Universitetet i Linköping, Interaktiva Institutet och Norrköping Science Park, alltså det lokala näringslivet, ingår.

 

Idén, förklarar Johan Karlsson, är att fysiskt bygga samman en flersalongsbiograf – som förstås även rymmer en salong med 2K projektor – med ett Media filmlabb, en filmverkstad med studior, redigeringsutrustning och en animationsverkstad. Allt öppnar upp för konserter, lokala filmer, datorkonferenser mm. Kunglig invigning i maj 2010.

– Sen är tanken att elever i en skola först ser en film och entusiasmeras, därpå går till mediaverkstaden för att göra sin egen film och sen tillbaka och visa filmen på stor duk!, berättar Johan Karlsson som gillar att kommunen så påtagligt jämställer museer, teater och film.

I skånska Skurup strax utanför Malmö har ortens biograf ”Biorama – Pärlan i Skurup” utrustats med en 2K anläggning – en kommunal satsning som hade sin början för tio år sedan, berättar utvecklingsledaren Eva Bergstrand på kulturförvaltningen i Skurups kommun.

– Då för tio år sen var biografen rejält nergången. Då frågade jag politikerna: ska vi lägga ner eller satsa? Det finns ett upprustningsstöd på Svenska Filminstitutet att söka, berättar Eva och fortsätter: ”Då svarade de att Stockholm ligger så långt bort, men får du stöd så ställer vi också upp med pengar.

Maskinisten Lonnie Hagman med 2K projektor på Biorama - Pärlan i Skurup. 

Och pengarna kom – och sen rullade det på. Verksamheten sköt fart, tidningarna började skriva, folk uppskattade sin bio – det blev en trivsam mötesplats i kommunen, något alla tyckte var något positivt.

– Och visst öppnar en digital 2K projektor dörrar. Vi har haft opera, Dramaten, popkonsert och konferensmöjligheter. Och inte minst, vi får de nya filmerna så snabbt att publiken inte ens hinner med, förklarar Eva lite skämtsamt och berättar om ett par som undrade varför vi affischerade för filmer som kommer i vår. ”Nej, de kommer nästa vecka!”, svarade jag, det är nya tider nu.

Vi är sociala varelser

Framtiden får utvisa hur lång tid det tar innan konverteringen till digitala underhållningshus kan genomföras, och huruvida den blir fullständig. Men de flesta verkar se positivt på utvecklingen och möjligheterna. Och trots all konkurrens från andra medier ska man nog aldrig räkna bort biografen som mötesplats.

– Just nu pekar siffrorna uppåt i fråga om biogåendet i Sverige, trots all nedladdning, trots nätet och film hemma, säger Ramon Reissmüller. ”Det tyder på att bion är den bästa visningssituationen och att folk gillar att gå ut och träffa varandra. Tack och lov är människan en social varelse!”

Länkar

Folkets Hus och Parker: http://www.fhp.nu/frameset.asp?id=2273

Hollywoodbolaget DCI - Digital Cinema Initiatives. http://www.dcimovies.com/

Läs mer om SFI:s digitala stödprojekt här: http://www.sfi.se/digitaltprojekt

 

Publicerad 2009-11-19   Ändrad 2009-11-19