Per Ericsson hälsar välkommen
”Civilkurage i filmkonst och verklighet”
under den rubriken höll regissören Ruben Östlund en mer än en timmes lång föreläsning och visade en fascinerande film från You Tube om bufflar, lejon och krokodiler, en film som närapå tog andan ur publiken och som gav ett nog så tydlig illustration till bildens kraft. Sök på ”Battle of Krüger” så hittar ni.
”De referenser jag lämnar av tillvaron i mina filmer vill jag göra så trovärdiga som möjligt, jag vill helt enkelt alltid utgå från egna erfarenheter” fortsatte Ruben och berättade att idén till filmen ”De ofrivilliga” var att han ville visa hur gruppen påverkar och begränsar individen.
Ruben Östlund berättar om Al Pacino i "Scarface" påverkade en hel omvärld.
Som jämförelse till de fem olika episoderna i ”De ofrivilliga” berättade Ruben om ingenjör André som inte själv trodde på försöket att flyga till Nordpolen i luftballong men som inte hade den moraliska resningen att ställa in färden utan gick i döden sommaren 1897 tillsammans med sina kamrater Nils Strindberg och Knut Fraenkel – trycket från omgivningen blev för starkt, lite grand som det blir för Maria Lundquist som inte fångar möjligheten när den ges att erkänna att det var hon som hade sönder gardinstången på toaletten i Rubens film. Istället får en liten oskyldig kille ta på sig skulden.
Många skratt och stort gensvar från publiken och alla de som inte sett ”De ofrivilliga” fick med säkerhet stor lust att göra det.
Filmkonsten som samhällsspegel
Filmprofessor Harald Stjerne från Dramatiska Institutet presenterade i sitt föredrag filmklipp ur filmhistorien och resonerade om film som gör avtryck. Filmer, som enligt hans egen metafor, måste nå ända till tulpanen. Det vill säga att de nå ner in i den innersta kärnan. Borrar sig in i berättelsen och dess karaktärer. Det är då film berör och består.
Sen var det dags för lunch på hotell Scandic St Jörgen innan eftermiddagens kortseminarier tog vid.
Robert Lillhonga
Filmaren Robert Lillhonga blev en uppskattad räddare i nöden. Han hoppade in när den inplanerade föreläsningen av Christer Mattsson blev tvungen att ställas in. Robert Lillhonga pratade om manligt och kvinnligt på film. Han berättade att han börjat fundera allt mer på detta ämne efter de erfarenheter han fått när han varit ute och pratat i skolor om hans film ”Hata Göteborg”. Det var många i publiken som efter seminariet önskade kontakt med Robert och hans filmarskap och som föreläsare. http://www.robertlillhonga.se/
Robert Lillhonga t.h. hoppade in med kort varsel.
Angeläget – Dokumentärfilm om mänskliga rättigheter
Sedan 2005 har över tvåhundra filmer producerats inom ramen för projektet Angeläget där gymnasieelever gjort film om mänskliga rättigheter. Projektet har drivits av Amnesty International och främst riktats till elever på gymnasieskolans medieprogram och estetprogram. Projektledaren Martin Rydehn berättade om hur filmerna tagits emot i samhällsdebatt och undervisning. Fredrik Rubin, lärare vid John Bauergymnasiet i Malmö, berättade om hur han under läsåret 2007-2008 arbetat med projektet tillsammans med sina elever. Ett urval av de filmer som varje år gjorts inom ramen för projektet har utgivits på dvd och använts som utgångspunkt för samtal i klassrum över hela landet. Filmerna har hög trovärdighet bland ungdomar eftersom filmernas avsändare är unga filmskapare. På projektets webbplats finns diskussionshandledningar till varje film. Dvd:n kan beställas utan kostnad. Läs mer på www.angelaget.nu
Från bilderbok till film – Lotta Geffenblad
Lotta Geffenblads "Astons stenar" och nu senast "Prick och Fläck" är två böcker som även blivit filmer – av Lotta Geffenblad. Filmer och böcker om utgjort grunden för många goda samtal och projekt på förskolor runt om i Sverige. Lotta själv berättade om sitt arbete i Kalmar län med projekt kring samlande och prickar och fläckar i tillvaron, vilket det ju finns gott om och som gett energi till många läsprojekt i landet. Lotta nås på animation@zigzag.se.
Lotta med Fläck och Prick.
Unga tjejers filmberättande - Lisa Öhman Gullberg
Lisa Öhman Gullberg är prefekt vid institutionen för bildpedagogik på Konstfack och är aktuell med sin avhandling ”Laddade bilder” där hon undersökt flickors filmarbete. Hon redogjorde för sin avhandling och pekade på betydelsen av att skolan lär sig att tolka det eleverna producerat. Det blev framför allt ett spännande och nära möte med de två unga tjejer som varit i centrum för Lisa Öhman Gullbergs avhandling. För att läsa mer om avhandlingen http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8133
Linn Gottfridsson och Lisa Siwe.
Från ungdomsroman till film – Lisa Siwe och Linn Gottfridsson
Det handlar om att skala av och det handlar om att förstärka vissa delar när man arbetar med att filma en bok. Det menar Linn Gottfridsson, som skrivit manus och Lisa Siwe som regisserat, och gav flera exempel och visade filmklipp på hur man tänkt när man fört över Johanna Thydells Augustbelönade bok ”I taket lyser stjärnorna” till mediet film. ”Det finns två rörelser i filmen, en som börjar livet och en som är på väg att dö och det var vi väldigt koncentrerade på att berätta om – utan stickspår” berättade Linn och gav ett exempel: ”I boken är Jenna passiv men aldrig tråkig – i sin inre röst berättar hon om sina drömmar och tankar. Den möjligheten har inte filmmediet. Vi måste göra henne aktiv – utan att förändra hennes karaktär.” Hon blev alltså aktiv, men lite tafatt.
Fungerande filmsamtal – Tomas Axelson
Tomas Axelson är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Dalarna och initiativtagare till Existentiell filmfestival i Falun som just förenar filmvisningar och filmsamtal. Tomas presenterade sina tankar om möjligheterna till samtal kring livsfrågor utifrån en gemensam filmupplevelse.
Tomas menade att ”en filmupplevelse är särskilt bra för där finns bra utrymme för balansen mellan känsla och tanke”. Tomas var noga med att skilja på filmens form – ”det tillhör filmvetenskapen”, medan filmens berättelse har med publikforskning, litteraturvetenskap, etnologi och religionspsykologi att göra - men inte filmvetenskap.
Han förklarade begrepp såsom Separation (lämna vardagen), Liminalitet (röra sig mellan yttre och inre världar) och Reintegration (gå tillbaka till verkligheten).
Tomas Axelssons avhandling heter ”Film och mening – en receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor” och finns att beställa från Uppsala universitet.
Efter en närande kopp kaffe och en frukt var det dags för dagens avslutande program.
Den rörliga bildens magi och musikens betydelse
Komponisten och pianisten Matti Bye berättade om filmens första staplande steg under 1890-talet. Han rensade upp i begreppsfloran med att slå fast att "stumfilmen" var utan ljud men aldrig stum - de första 30 åren av filmhistorien - där fanns alltid musik eller effektljud. Filmen tog ju folk med storm, alla fascinerades av detta nya dynamiska medium och folk rusade till biograferna som växte upp som svampar i städerna. Och varje biograf hade en eller flera musiker.
Matti berättade om världens första fotografi som togs av fransmannen Joseph Niépce år 1826 i St Loupe de Varennes. Exponeringstiden var 8 timmar! Foto: Andreas Hoffsten.
Sedan spelade Matti Bye på en välstämd Steinway flygel till den cirka 45 sekunder långa filmen "Tåget anländer till stationen" av bröderna Lumière från 1895. Han berättade om samarbetet med Jan Troell i "Maria Larssons eviga ögonblick" och visade klipp ur filmen som exempel på hur filmmusik både skapar miljö och ger en förstärkt bild av ett slags inre drama hos publiken. Programmet avslutades med att Matti Bye spelade piano till en egen komponerad film bestående av gamla filmbilder. "Förförande", sa någon i publiken, "det var så meditativt", sa en annan.
Text: Andreas Hoffsten
Foto: Kenth Wiklund