Skolbio Stockholm – då, nu & framåt
En rapport av Helena Danielsson
Uppdraget avseende skolbio innefattade flera delar: att göra en kartläggning och nulägesbeskrivning av Mediotekets skolbioverksamhet, utredning av skolbions och kompetensutvecklingarnas spridning och utnyttjande i undervisningen, underlag till handlingsplan för skolbioverksamhet framåt samt utformning av idéer kring stödverktyg och/eller modeller för lärarnas arbete med film i undervisningen.
Inledningsvis ger rapporten en bakgrundsbeskrivning till skolbion – både som nationellt uppdrag och med en kort historik för Stockholm. Vidare berörs kort nationella satsningar kring kultur och IT i skolan, samt hur film och media speglas i skolans styrdokument. Rapporten i övrigt är uppdelad på en presentationsdel av kartläggningens data, en diskussionsdel och en slutdel med utvecklingsidéer och sammanfattande reflektion. I bilagor presenteras material och alla data som bildat underlag för studien.
Stockholms kommunala skolbioverksamhet har bedrivits i 10 år. Verksamheten kan idag betraktas som väl förankrad. Sedan dess start har en successiv ökning skett, förutom en viss återgång under en period med omorganisationer och flytt av verksamhet. Kartläggningen visade år 2003 att besöksfrekvensen trefaldigats sedan starten.
Skolbio Stockholm administreras genom Stockholms stads utbildningsförvaltning, med ekonomiskt stöd från kulturförvaltningen. Mediotekets skolbioansvarige ansvarar för utbud och upplägg, i samarbete med en referensgrupp med bred representation. Där ingår bl.a. personal från båda förvaltningarna, filmpedagoger, distributörer och lärare.
Utnyttjandet av skolbion i undervisningen tar sig olika uttryck: Samma film har kunnat användas av olika lärare med många skiftande pedagogiska förtecken. Skolbion kopplas främst till Svenska, SO, Bild och olika språk. Ämnesövergripande temaarbeten har initierats och genomförts framförallt inom skolans högre stadier. Elever i alla åldrar använder skolbio, med en majoritet i mellanåldrarna. För specialklasser kan själva den sociala aktiviteten som ett skolbiobesök innebär vara viktig och inte enbart det filmiska innehållet.
Filminstitutets filmhandledningar används frekvent av lärarna i det filmpedagogiska arbetet. Mediotekets video/dvd-ex av filmer på skolbiorepertoaren (eller filmer på liknande teman) lånas som komplement och fördjupning i samband med skolbiobesöket. Det förekommer att skolor bygger upp filmförråd för internt bruk. Vissa inrättar ”filmrum” föranalog/digital användning. I mångkulturellt präglade skolor förekommer ofta eget filmskapande som ett aktiverande led i kombination med skolbio, vanligtvis med språkutveckling i fokus.
Pedagoger och skolledare anför också en del hinder, som t.ex. organisatoriska och ekonomiska skäl, som främsta anledning till att inte utnyttja verksamheten. Andra anför dålig motivation eller tidsbrist, eller osäkerhet kring filmpedagogisk hantering och repertoarkunskap kring vissa ämnen (exempelvis NO). Ordningsproblem vid skolbioarrangemang eller elevers/lärares egna filmönskemål har ibland lett till att ordinarie (kvälls)föreställningar besökts i stället. Olika tolkningar gäller i skolan beträffande kursplanernas inriktning på ett vidgat textbegrepp eller synen på estetiska läroprocessers roll i ungas kunskapande. Elever med olika funktionshinder har av olika anledningar inte alltid kunnat utnyttja skolbion.