Svenska Filminstitutet har sedan 1996 genomfört en årlig kartläggning av verksamheten med barn- och skolbio i Sveriges kommuner. Under de senaste två åren har siffrorna jämförts med antalet skolelever, från förskola till gymansium, som finns i varje kommun.
Skolbio i Sveriges kommuner 2010
Älmhult och Vännäs erbjuder flest skolbiobesök per elev
Antalet skolbiobesök i respektive kommun säger i sig själv kanske inte så mycket om kvalitén på det filmpedagogiska arbetet i Sveriges skolor men fungerar som en indikation i vilken utsträckning som respektive kommun tar ansvar för arbetet med rörliga bilder och kultur i skolan.
Under läsåret 2009-2010 bedrevs det organiserad skolbioverksamhet i 169 av Sveriges 290 kommuner. I 120 av dessa kommuner finansierades verksamheten helt med lokala medel, utan ekonomisk stöd från Svenska Filminstitutet.
Det är en återställning till hur det har sett ut under de senaste åren efter en liten dipp förra året då antalet kommuner med skolbio utan stöd endast var 108.
Däremot fortsätter antalet visningar och besök att fortsätta minska. Det totala antalet filmvisning som genomförts inom ramen för slutna skolbiovisningar läsåret 2009 - 2010 uppgick till 3.056 föreställningar. Den totala publiken vid dessa visningar uppgick till 403.758 besökare.
Det är en fortsatt minskning från föregående år och en historiskt låg siffra om vi tittar tillbaka under en femårsperiod.
Anledningen kan vara flera. Förmodligen är det en konsekvens av att fler och fler kommuner bedriver skolbioverksamhet utan ekonomiskt stöd och att många skolor idag har möjlighet att visa film via videoprojektorer. Det gör att de "riktiga" biobesöken minskar. Ytterligare en förklaring är också att elevunderlaget minskat under flera år.
Antalet kommuner som enbart bedriver skolbio genom att visa DVD i samlingslokaler är samma sedan förra året. Då, precis som nu, är det sex kommuner som har anordnat skolbiovisningar på det sättet. Alla kommuner gör det utan stöd från Svenska Filminstitutet. Anledningarna är såväl ekonomiska som praktiska. Vissa kommuner saknar till exempel biograf och några beskriver att det är svårt att samarbeta med biografen.
Allt finns sammanställt i årets Skolbiorapport som kan ladda ner till höger.
Översikt över skolbiostatistiken sedan 1997
|
År
|
Antalet
besök
|
Antalet
visningar
|
Antalet kommuner
med skolbio
|
Varav kommuner med egen finansiering
|
|
1997
|
430 279
|
2 878
|
133
|
57
|
|
1998
|
549 795
|
3 462
|
154
|
64
|
|
1999
|
647 135
|
4 269
|
164
|
77
|
|
2000
|
616 951
|
4 023
|
166
|
85
|
|
2001
|
661 694
|
4 554
|
161
|
92
|
|
2002
|
614 834
|
4 494
|
166
|
108
|
|
2003
|
660 620
|
4 702
|
174
|
117
|
|
2004
|
687 979
|
4 575
|
181
|
120
|
|
2005*
|
639 785
|
4 435
|
214
|
153
|
|
2006
|
540 301
|
3 977
|
169
|
121
|
|
2007*
|
533 351
|
4 176
|
176
|
124
|
|
2008
|
469 055
|
3 586
|
176
|
124
|
|
2009
|
452 815
|
3 536
|
161
|
108
|
|
2010
|
403 758
|
3 056
|
169
|
120
|
* Antalet deltagande kommuner 2005 och 2007 är ovanligt högt tack vare den nationella satsning kring jämställdhetsfrågan där regeringen subventionerade visningar avfilmen Hip Hip Hora. Och under 2007 tycks antalet ha gått upp delvis på stora lokala satsningar på miljöarbete via filmen En obekväm sanning.