Året som gick var ett framgångsrikt år för den svenska filmen både i Sverige och internationellt. I resultatredovisningen för 2008 berättar vi vad Filminstitutet gjorde under året och på vilket sätt det har påverkat det svenska filmlivet.
Ett av de viktigaste målen för Filminstitutet har varit att höja kvaliteten på den svenska filmen. Kvalitet kan mätas i publiksiffror, recensioner, medverkan på viktiga filmfestivaler och hur exporten går. Kvalitet kan också mätas i den debatt som en film kan skapa genom att rikta fokus på en viktig fråga. Samtliga dessa områden har det senaste året visat fina resultat.
- 20% av de filmer vi ser på bio utgörs av svensk film. Det är en hög marknadsandel vid internationella jämförelser.
- Recensionsindex har ökat från 2,77 år 2007 till 2,96 år 2008. När det gäller filmer stödda av Svenska Filminstitutet blir siffran ännu högre, från 2,7 2007 till 3,2 2008.
- Svensk film har det senaste året var representerad på alla de viktigaste, så kallade A-festivalerna, och vunnit en rad prestigefyllda priser. Flera av dessa filmer har också sålts till uppemot 50 länder. I exempelvis Frankrike och USA fick fyra svenska filmer biografdistribution under 2008 (normalt brukar det vara en svensk film per år).
Det finns en mängd skäl till att 2008 har varit ett bra år. Ett av dem är att vi har ökat stödnivåerna. Det finns ett självklart samband mellan kvalitet och resurser. Och för att kunna öka stödnivån har vi tvingats minska antalet produktioner vi kunnat stödja. Det framstår därför med all tydlighet att mer pengar ger resultat och att svensk film har för lite pengar. Minst 100 miljoner till behövs om vi ska komma upp i tillräckliga stödnivåer och antal filmer för att kunna behålla både talang och kunnande i Sverige.
SFI har naturligtvis alltid ett starkt fokus på produktionsfrågor. Men 2008 har distributionsfrågorna varit mer i centrum än vanligt. Ägarkoncentrationen på biomarknaden, fallande siffror på DVD-marknaden och en fortsatt hög andel illegalt nedladdade filmer har ställt frågor om hur filmerna kommer att nå ut till publiken i framtiden och hur våra stödformer bäst ska användas för att ge publiken ett så brett filmutbud som möjligt på alla de plattformer man vill använda. Den handlingsplan för visningsområdet som Filminstitutet presenterade i november 2007 har under 2008 lett till ett antal åtgärder:
- Vi har ökat stödet för importerad kvalitetsfilm och också förändrat stödgivningen.
- Vi har ökat stödet till filmfestivalerna.
- Vi har ombildat alla referensgrupper och rekryterat externa ledamöter till alla dessa grupper.
- Vi har tydliggjort kriterierna för stöd, formaliserat ansökningarna och fördjupat uppföljningarna.
Allt detta sammantaget för att alla våra stöd inom visningsområdet ska bidra till att uppfylla de tre övergripande målen; öka publiken för svensk film, främja distribution och visning av kvalitetsfilm och stärka biograferna.
Under 2009 kommer vi att införa pilotprojekt inom såväl digitalbio-området som distribution via nätet.
Inom avdelningen Filmarvet genomförde vi under hösten en hyllning till filmhistorien i samband med att filmarkivet fyllde 75 år. ”Länge Leve Filmen!” kallade vi evenemanget som drog fulla hus under en intensiv vecka med filmvisningar, debatter och seminarier.
Värt att notera är också att vårt bibliotek på tvärs mot en nedåtgående trend inom biblioteksvärlden ökat sina utlån under 2008. Satsningen på DVD-lån har också fallit mycket väl ut.
Filminstitutet har också i december flyttat in i nyrenoverade lokaler och ett öppnare kontorslandskap. Detta medför att vi nu kan hyra ut ytterligare 1400 kvm i Filmhuset.
Resultatredovisningen följer det upplägg som är fastlagt i regeringens beslut från den 13 december 2007.